lördag 9 januari 2016

Fräckt konstverk ...

Lite drygt tre veckor har det gått sedan min axel-operation. Jag är positivt överraskad över läkningsprocessen. Visst är det en bra bit kvar till läkt, men jämfört med innan så är jag redan mycket bättre. Alltför sällan hör jag talas om att man är nöjd med sjukvården, så jag hjälper upp statistiken och ger sjukvården i Gävleborg en eloge. Kunnig personal med trevligt bemötande gör mig glad!

Nu när smärtan också är mindre än innan har jag lyckats komma igång med lite försiktig träning. Tre mornar i rad har jag lufsat på löpbandet nere i källaren. Till musik på hög volym har jag också dragit i det gummiband som sjukgymnasten rekommenderade. Jag tror bannemej att jag kommer att bli bra!

Vera har också tränat ... på sitt sätt. Hon har skottat av gården från lite snö, och det var säkerligen ingen lätt sak nu när hon varit så förkyld. Hon är fortfarande snuvig och hostig men i alla fall på bättringsvägen.

Eftermiddagen har vi ägnat åt att läsa Lustjakt i BOKFORM!! Det är så galet häftigt att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Känslan är obeskrivlig! Jag känner mig lika lycklig som när jag fick nya gummistövlar som barn; jag vägrade att ta av mig dem när jag skulle gå och sova, så mycket tyckte jag om dem! Och så mycket tycker jag om våran bok! Jag vill klämma, känna ... höra det lätta ljudet av sidor som faller mot varandra när jag släpper dem från tummen.

Det känns som om jag har läst manuset flera hundra gånger vid det här laget. Men det här är något annat ... Jag ler när jag läser om glädje, mina ögon tåras när jag läser om sorg och när jag läser om fasa och ondska blir jag förbannad. Hjärtat blir varmt när jag läser om kärlek och när jag läser sex-scenerna ...
   "Älskling! Kan du komma lite?!"

Hmm, och så borde jag avsluta inlägget med en till bild ...


Den här kanske anses som fräck ...

- men jag tycker att den är vacker som ett konstverk.


// ANNIKA



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar